En entreprenörs bekännelser – Del 4 – Finansbranschen
En entreprenörs bekännelser – Del 4 – Finansbranschen
Jag har alltid haft en barndomsdröm om att bli aktiemäklare och det känns dumt att inte uppfylla sina drömmar. Men det var inte bara en barndomsdröm, utan jag var även nyfiken på att lära mig vad som krävdes för att få in riskkapital. Jag ville komma på insidan utav riskkapitalet för att se vad det var som triggade investerarna. Under det glada 90-talet var det gyllene år och lätt att dra in kapital utifrån bara några personer och en bunt papper…
OK, jag ville testa livet som aktiemäklare, men jag ville inte sitta vid något juniort mäklarbord utan skulle såklart sitta ute i det stora mäklarrummet med de ”riktiga” mäklarna. De som gått på Handels och jobbat som mäklare i hela sitt liv. Allt som inte jag hade gjort. Kort och gott så hörde jag av mig till tre mäklarfirmor och körde min pitch. ”Det är nya tider nu och dagens IT- och Tech-miljonärer connectar inte med folk med hängslen från Handels. Dessutom har de otroligt mycket pengar som de behöver hjälp att förvalta. Det är här jag kommer in, dom kan connecta med mig som entreprenör och non-finans-snubbe”. Jag passade även på att säga att jag enbart gör detta för att uppfylla en barndomsdröm, att jag endast skulle jobba där i två år och så lovade jag att vara topp 3 då jag slutade. OK, vad hände? Jo, jag fick erbjudande om jobb på alla tre ställen jag hört av mig till och valde till slut det som kändes mest traditionellt, mest finans-mäklar-Gordon Gekko-mässigt. Ska man göra det, så ska man göra det på riktigt tänkte jag.
Dessutom hade man en VD som var en riktig karaktär i branschen och jag kunde inte låta bli att vara fascinerad av honom. Vi hade dock våra konflikter som handlade om det olämpliga att låta män vara med i omröstningen till årets Lucia, hårfärgning, vattenflaska i form av Arnold Schwarzenegger, Kubafest på kontoret, närvaron på studentflak nedanför direktörsbalkongen (då jag skulle sitta vid mitt mäklarbord). På min anställningsintervju så ställde han frågor såsom; hur lång det är mellan Stockholm och Paris, när sjönk Vasaskeppet och en del andra frågor som inte lämpar sig här (varken idag eller då). Han ringde upp min farbror på högtalartelefonen för att ta en livereferens, medans jag satt bredvid. Kom även ihåg att han frågade mig om vilken aktie som skulle dubblas inom sex månader och när jag bad om ursäkt efter sex månader för att den inte dubblades, utan sexdubblades. När TV-nyheterna var där och filmande så dök oftast HR-chefen upp och bad mig ställa mig åt sidan. Inte mig emot, det var lång ifrån alltid nyheter ändå 😉
Men vad hände och hur gick det då? Nästa vecka fortsätter jag mina bekännelser, så stay tuned!