Ibland känns det som om man har allt och i nästa stund är man helt själv och har inget 🤔
Ibland känns det som om man har allt och i nästa stund är man helt själv och har inget 🤔
I hela mitt liv har jag pendlat mellan att känna mig uppfylld över det jag har, det jag har skapat och det jag har åstadkommit, för att nästa dag vakna upp tom och ensam och känna att jag inte presterat något av värde alls.
Pendeln fördas lång över en natt då jag utvärderar vad jag har gjort under flera decennier. Ju mer jag skapar, desto mindre värt känns det ibland! Och ibland känns den minsta sak så otroligt värdefull.
Mitt rationella jag vet om att jag skapat massor av värde på många plan. Men ändå kan jag absolut ingenting. Jag är bara orädd, nyfiken samt har ett enormt jävla driv och ett gott självförtroende.
På senare år har jag lärt mig att jag ibland hamnar i någon form av imposter syndrome. Kanske beror det på att vi som har det allt som oftast tar ut svängarna så mycket? Ju mer du satsar och vågar, desto mer utsätter du dig för saker du aldrig tidigare exponerats för? 🤔
Vet inte ännu om det bidrar till något gott eller inte, men utgår från att det är positivt tills jag vet mer… Eller som Pippi Långstrump skulle ha sagt "Det har jag aldrig provat, så det klarar jag helt säkert!".
För er som inte känner mig, så är jag företagsledare, investerare och inspirationsföreläsare med specialistkompetens inom entreprenörskap, affärsutveckling, ledarskap och försäljning. Jag har flera år som VD och entreprenör bakom mig och jobbar idag som rådgivare åt framför allt VD, ledningsgrupp och styrelse för små och medelstora företag.